1631-1799
Sparresäters egendom har en lång och intressant historia, liksom många andra herrgårdar var dess glansdagar under Sveriges stormaktstid. Gårdens första namn var Kjösäter och redan 1631 omnämns gården i ett skattebrev från pfalzgreven Johan Casimir adresserat Per Månsson.
Med tiden övertogs gården av överste Harald Stake och med honom följde herrgårdstiden. Stake föddes 1598 på gården Hönssäter i Västergötland. Stake blev tidigt upptäckt av Gustaf II Adolf och följde med på dennes krigståg. Som ryttarmästare vid Västgöta kavalleri räddade han konungens liv vid slaget i Burgstall, 1631, vilket innebar att han steg i graderna och efter trettioåriga krigets slut var han svensk överbefälhavare i krigen mot danskarna. 1639 gifte han sig med Magdalena Sparre och det var efter henne som gården fick sitt nuvarande namn. Sparresäter förblev i Stakesläktens ägo fram till år 1799.
Hierta 1799-1811
Överste Adam Hierta ägde Sparresäter mellan åren 1799-1811.
Schönherr 1812-1846
1812 köpte sidenfabrikör Carl Johan Schönherr Sparresäter. Schönherr var stockholmare och ägare av en sidenfabrik, på grund av sin hälsa valde han att byta boningsort. På Sparresäter kunde han andas ren luft och njuta av den natursköna bygden.
Schönherr fascinerades redan som barn av insekter och på Sparresäter kunde han få utlopp för sitt intresse. Ett intresse som växte inte minst genom att Schönherrs svåger var den framstående entomologen Gustaf Johan Billberg. Billberg uppmanande bl .a. Schönherr att samla in 100 exemplar av varje insektsart, vilket kom att bli ett betydelsefullt underlag för Schönherrs fortsatta entomologiska verksamhet.
Schönherr skapade sig ett rikt kontaktnät, inte minst av utländska entomologer. Goda språkkunskaper var en förutsättning för Schönherrs verksamhet och latinet underlättade korrespondensen. Utbyten av stora insektssamlingar från varmare världsdelar blev till underlag för Schönherrs vetenskapliga arbete, han utgav ett större arbete om tre band. Vidare kom Schönherrs forskning att rikta sig mot vivlarna, den artrikaste skalbaggefamilj som finns i världen med över 50000 skildrade arter.
Renström 1846-1905
Victor Renström, brukspatron, förvärvade Sparresäter efter Schönherrs bortgång. Renström äktade även Schönherrs dotterdotter Marie von Utfall. Byggnaderna renoverades och utsmyckades med snickarglädje. Att Renström var en försiktig man och rädd om skogen förtäljer följande historia.
En dräng, som var sysselsatt med att hämta hem ved från skogen med en oxe, råkade köra fast oxen mellan två träd. Drängen gick då hem och frågade Renström vilket träd han fick fälla, för att få loss oxen. Renström lär då ha svarat ”Är du tokig dräng – inte får du fälla ett träd – slå ihjäl oxen”.
Groth 1906-1910
Sixten Groth köpte Sparresäter 1906, köpet var ingen slump för Sparresäter var efter Renströmsepoken mycket virkesrikt. För att hantera virket anlade Groth ett ramsågsverk vid Stora Bjursjön. Verket gav arbete till ett tjugotal personer och blev en ekonomisk uppvisning för bygden.
Synnergren 1911-1918
Godsägare Johan Synnergren köpte Sparresäter av Groths sterbhus 1911.
Westerlund 1918-1947
Viktor Westerlund, mejerist från Åsaka, förvärvade Sparresäter 1918. Där Westerlunds fru, Emma Westerlund, bedrev pensionat under somrarna och hushållsskola under vintrarna.
Till följd av kriget kom ekonomiskt svåra tider, vilket innebar att både fastigheter och skog avyttrades. Däribland flera av de stora ekarna längs med sjön Lången. Westerlunds tid på Sparresäter kom att kallas den stora ”fastighetsslakten”.
Rydberg 1948-1958
Paul Rydberg, uppvuxen i trakterna kring Sparresäter stod som ägare mellan åren 1948 och 1958. Han lät tillsammans med sin bror riva huvudbyggnaden, flyglarna och ekonomibyggnaderna innan han sålde gården vidare till Skogsvårdsstyrelsen i Skaraborgs län.
Skogsvårdsstyrelsen i Skaraborg 1958-1972
Sveriges riksdag beslutade 1954 att införa en ettårig skoglig utbildning i landet. Utbildningen skulle riktas mot blivande jord- och skogsbrukare samt skogsarbetare. Skogsvårdsstyrelsen i Skaraborg ansåg att Sparresäter hade de kriterier som krävdes för att bedriva en skogsbruksskola och köpet av fastigheten Sparresäter 1:5, Lerdala stod klart 1958. Mellan åren 1958 och 1962 pågick omfattande ombyggnationer av Sparresäter, och den 17 september 1962 påbörjade 32 förväntansfulla elever sin utbildning.
Landstinget Skaraborgs län 1972-1998
Gymnasieskolan infördes i landet 1971 och i Skaraborgs län 1972. Skogsvårdsstyrelsens uppgifter kom att övertas av landstinget vilket innebar ett nytt huvudmannaskap på Sparresäter.
Den ettåriga skogliga utbildningen kom att bli en tvåårig skogsbrukslinje och skolan fick nu helt andra ekonomiska förutsättningar, under kommande år uppfördes en ny maskinhall, fliseldningsanläggning samt en ny flygelbyggnad vilken fungerade som ett elevhem. Läsåret 1989/1990 infördes den treåriga naturbrukslinjen på Sparresäter.
Västra Götalands läns landsting 1999-2017
Skaraborgs läns landsting upphör och blir en del av Västra Götalands läns landsting. Skolverksamheten på Sparresäter beslutas att läggas ner 2013, ett beslut som grundas i att intresset för utbildningen dalat.
Blank 2017-
Karl-Johan Blank köper Sparresäter 2017.
